Nu är säsongen slut. Anniara står på land och masten hänger i taket i mastskjulet. Vi kan konstatera att vi har haft en fantastisk säsong även om den hade en jobbig början med två båtar som skulle vårrustas och putsas. När vi väl levererat vår gamla Compis 97:a, Lizla, till sina nya ägare så kunde vi koncentrera oss på Anniara och den utrustning som vi ville ha installerad före Skottlandsresan. Faktum var att vi hann med en(!) segling innan det var dags att ge sig av på vår “långfärd”. 
Vi är i det stora hela mycket nöjda med Anniara. Vi behöver installera en vattentank i fören för jämviktens skull och det är en erfarenhet som vi förstått att vi delar med andra Bavariaägare. Vi har hört om olika lösningar, bla sandsäckar men lutar nog mest åt en vattentank, på grund av den praktiska nyttan av tillgång till mer dricksvatten.
Vi har förstås planer på ett antal projekt med olika prioritet. Byte till större winchar för skotning av genuan är ett större, fler krokar för kläder är ett mindre och det finns mycket, mycket mer på önskelistan.
Förra året hade vi Anniara inomhus hos vår lokala marina till en relativt dyr penning. I år har vi investerat i en vagn och täckställning med moderna presenningar. Vagnen är tillverkad i Nässjö och Göran drog den efter bilen de 14 milen ned till Oskarshamn. Med 30 km/timme tog det en halv natt och det kommer att dröja innan vi flyttar den vagnen någon längre sträcka igen! Men vagnen passade perfekt och upptagningen var rätt smidig. Även monteringen av täckställningen gick bra och blev riktigt rak. Av olika anledningar väntade vi med täckningen några helger ända till Alla helgons-helgen och när vi äntrade upp på Anniara så var däcket täckt med ca 1 cm is. Det var rena Bambi på isen! Tack och lov för de moderna lätta presenningarna! Vi fick klamra oss fast med ena handen i täckställningen och dra presenningen med den andra. Det hade aldrig gått med de gamla byggpresenningarna som vi hade till Lizla. Till de nya presenningarna följde gummistroppar som ska jämna ut belastningen, det ska bli intressant att se hur det fungerar.
Nu väntar vi bara på en sak – våren…
