Nu börjar det bli dags att blicka hemåt! Vi är på S:t
Martin, den franska delen av ön S:t Martin/Sint Marten som delas mellan
holländare och fransmän. Detta blir eventuellt vårt sista stopp innan Azorerna.
Vi ska proviantera och fylla på vatten och diesel och sedan är vi färdiga för
nästa tripp över Atlanten. Vi kanske gör
ett snabbstopp på Anguilla, det beror på vädret. Blir det ett bra väderfönster
inom de närmaste dagarna så går vi direkt. Det tar 3-4 veckor över beroende på
hur långt norrut vi behöver gå innan vi får mer gynnsamma vindar mot Azorerna.
Vi vill nog stanna någon vecka eller två på Azorerna och sedan blir det Biscaya
och Engelska kanalen. Sedan känns det
som om vi nästan är hemma. Vi räknar med att vara tillbaka i Sverige i början
av september.
Även om det är lite sorgligt att behöva lämna det fria liv vi levt under tre år
så känns det också oerhört spännande och inspirerande att komma hem. Fast, vi
har förstås inget hem och inga arbeten så vi står inför stora utmaningar och är
öppna för alla möjligheter! Vi planerar att bo i Anniara till att börja med och
var vi placerar henne beror förstås på vilka möjligheter som kommer upp. Vi har i alla fall bestämt att vi måste sluta
där vi startade så vi kommer att gå till vår gamla hemmahamn, Ernemar i
Oskarshamn till att börja med.
Vi tycker att vi har lärt oss väldigt mycket under de här tre åren, vår resa
har varit som en ständigt pågående geografi- och engelskalektion. En hel del
historia har vi också fått med på köpet. Men främst har vi tillägnat oss ökad
respekt och förståelse för andra människors kultur och leverne. Vi tänker med sorg och förfäran på
människorna som vi mötte på ön Tanna i Vanuatu och som drabbades hårt av en
cyklon alldeles nyligen. Lite
tillfredsställande var det då när vi fick höra att en av de svenska seglare vi
mött tidigare och som är läkare har varit där och arbetat efter katastrofen. Bra gjort, Ellinor!
Skolbarn i Port Resolution, Vanuatu

Husen i byn finns inte kvar längre, inte heller kunde man skörda årets skörd

En annan följd av vår resa är ju att vi missat en hel del vardagshändelser i
Sverige, vem som vann Idol 2014 och hur det gick för de våra i VM på skidor? På
Mauritius blev vi dock till en viss del uppdaterade om det svenska
kungahuset(!), eftersom en av våra engelska vänner tog till sin uppgift att
uppdatera oss genom att överlåta sina engelska skvallertidningar till oss efter
att hon läst dem själv. Man kan konstatera att även om långseglare har flera
saker gemensamt så kan de också ha helt olika intressen…
Vi ser fram emot att komma tillbaka till Sverige och möta er alla igen! En sak
fasar vi för – att behöva bära skor…