En kakariki (papegoja), en wallabie (liten känguru), en weka
(fågel som inte kan flyga) och en bofink. Om en av fyra ska bort, vilken väljer
ni? Bofinken förstås. Men, sanningen är den, att när vi besökte ön Kawau och
tog en promenad till guvernör Grey´s Mansion House så såg vi, först 2 papegojor
och strax därefter satt en bofink på stigen framför oss. Därefter såg vi en stor fjäril och när vi
fortsatte stigen fram dök två wallabies upp 50 meter framför oss. Jag fumlade
med kameran, givetvis hade vi inte kameran med teleobjektiv med oss och
bilderna blev inte alls bra – typiskt!
Sedan hade vi sällskap med några weka, till skillnad mot kiwifåglarna så
är de dagaktiva så man kan se dem utan att smyga ut om natten. Tidigare har jag
bara lyckats fånga en halv weka (bakdelen) på bild men nu fick jag åtminstone
med hela fågeln. Fortfarande på avstånd och med fel objektiv…
Det är faktiskt en wallabie,även om den är långt bort…

Wekan är lite närmare…

Guvernör Grey köpte hela ön Kawau 1862. Han byggde sitt Mansion House och lät
plantera in påfåglar från Indien, kinesiska fasaner, kapgäss, svanar och
kalkoner. Han lät också importera
kängurur, wallabies, apor, emuer och zebror bland annat. Zebrorna dukade under
för kölden och en typ av hjortar (fullow deer) överlevde ett tag. Aporna
anpassade sig men blev så otrevliga att man fann för gott att utrota dem. Ett
fåtal papegojor finns kvar och så wallabierna och pungråttorna (Opossum). De
två senare har påverkat hela faunan på ön genom att de äter av den ursprungliga
undervegetationen och därmed ger större utrymme för den inplanterade och för dessa
djur icke välsmakande pinjen. Det finns
fyra arter av wallabier på ön och när ”Parma Wallaby” var nära att utrotas i
sitt ursprungsland Australien, så startades ett projekt där man exporterade
Parma tillbaka dit.
Mansion House

Enligt maorilegenden så upptäcktes Kawau av anfadern Toi-te-huataki under hans
utforskande av södra Stilla Havet. Han namngav ön efter skarven
”Te-Kawau-Tu-Maro”, ”The motionless shag”. Skarven är en viktig symbol för mod
och ledarskap i den maoriska mytologin. Det finns spår efter tidiga bosättningar
här men ön övergavs som permanent bosättning 1825 efter inre stridigheter.
Skarven som ön fått sitt namn efter

Guvernör Grey var Nya Zealands mäktigaste och mest kontroversiella politiker på
1800-talet. Han var en man full av motsatser, som upptäktsresande och soldat en
handlingens man samtidigt en vetenskapsman och filosof som ägnade mycket tid åt
begrundan. Med sitt kontroversiella ledarskap kom han ofta i konflikt med både
maorier och kolonisatörer men hans administrativa förmåga ifrågasattes aldrig.
Han köpte Kawau för att att ha ett ställe att fly undan den politiska pressen
och för att kunna odla sina egna intressen. Han hade en boksamling med över
8000 böcker och var själv en betydande författare. Han forskade och skrev om
den maoriska kulturen, bland annat ”Myths and legends of Maori”. Han var också
amatörbotanist och en viktig del i hans import av olika växter och djur var
rent entreprenöriell. Han ville utveckla produkter som ekonomiskt skulle gynna
hans adopterade land. Kawau med sitt tempererade klimat och isolerade läge (omgivet
av hav) var idealistiskt för hans olika försök.
Vi är dock rätt så övertygade om att bofinken inte ingick i hans experiment –
den har kommit hit på annat vis.
Efter vårt besök vid Mansion House tog vi den av pinjebarr mjuka stigen
tillbaka till viken med vår båt. Vi såg papegojorna igen och under den långa
bryggan simmade en stingrocka. Vi upplevde ön som väldigt fridfull.
Stingrocka

Vet ni förresten att kiwin, med sin till synes långa näbb (ca 20 cm) i själva
verket har fågelvärldens kortaste? Näbbens längd mäts från ”näshålorna” och ut
till spetsen. Kiwin, som luktar sig till sitt byte, (maskar och annat gott i
underjorden) har sina näshålor placerade längst ut på näbbspetsen – och därmed
den kortaste näbben av alla. Det var
allt från ”avdelningen för onödigt vetande” för denna gång.