Anniara

Det är tur att vi inte har så många andra intressen – det kostar att ha segelbåt! Dessutom finns det ju så mycket som man kan köpa till – bra att ha saker och sådant som krävs för rent underhåll.

Det förvånar mig mycket att varken tyska Bavaria eller den svenska agenten verkar intresserad av eftermarknaden. Då menar jag inte uppfyllande av garanti och garantireparationer utan att det faktiskt måste finnas en hel del pengar att tjäna på tillbehör som verkligen passar till Bavariabåtarna. Inredningsdetaljer i “rätt” träslag, olika smarta lösningar och bra-att-ha saker, anpassat till bavariastilen. Jag tror att många båtägare skulle välja “sin” båtförsäljare som leverantör av tillbehör och reservdelar om det fanns en utvecklad service på området.

Det blev sjösättning som planerat den sjuttonde april. Helgen som var har gått åt till polering ovan däck och i sittbrunnen. På något sätt så ser jag fram emot att Anniara ska bli så gammal att den delen blir lite mindre viktig, för det är jobbigt om hon ska bli riktigt fin!

Vi övernattade i Anniara första gången för säsongen natten mellen lördag och söndag. Jag vaknade vid 8-tiden och eftersom det var strålande solsken, alldeles stilla och mitt enda sällskap var några enstaka fiskmåsar som höll morgonserenad så satte jag på tevatten och satte mig sedan i sittbrunnen för att njuta av morgonens skönhet.

När jag upptäckte att gasolen tagit slut blev morgonen omedelbart en aning mindre solig, vattnet mindre stilla och måsarnas serenad föreföll inte riktigt lika vacker längre. En så underbar morgon utan te?

Jag ljög lite förut, på Julia var det faktiskt full aktivitet, de höll på att montera nytt räcke runt båten. Tidigare har det varit i teak men det gick tydligen all världens väg i samma storm som vi mötte utanför Hallands väderö förra sommaren, så nu monterades ett nytt i krom.

Efter mycket dividerande med mig själv tog jag min termos och travade över till deras brygga. “Hade de möjligen lust att koka ett par koppar vatten till mitt te?” Det visade sig att Christer hade en ännu bättre lösning i form av en alldeles full gasoltub av samma sort som vi använder, han behövde den inte utan jag fick omedelbart ta över den. Morgonen var räddad!

jag drack mitt te, solen sken, havet låg stilla och måsarna sjöng fantastiskt vackert…!

Äntligen har kylan släppt sitt grepp och solens strålar ger både värme och ljus åt frusna själar!

Vi har ägnat de två senaste helgerna åt att bottenmåla och polera Anniara. Uppläggningsplanen vimlar av vårtecken: sädesärlor, skrattmåsar, strandskator, Väino, Åke och Lena, Torgny, Kent, jag kan inte räkna dem alla. De senare får representera de något yrvakna båtägarna som börjar skönja ljuset i tunneln, snart är en ny seglingssäsong här!

Förra vårens investeringar gick, med tanke på sommarens långsegling till Skottland, i säkerhetens tecken. Det var AIS, Epirb, livflotte och life-tags mm. I år då semesterplanerna är mer anspråkslösa (härifrån över till Byxelkrok och sedan får vi se…) ska vi nog satsa på att få till en del praktiska och smarta lösningar inuti Anniara. Det är lite som när man köper ett nytt hus eller en ny lägenhet, det tar ett tag innan man “bott in sig”. Nu blir det tredje säsongen och vi vet lite mer om vad vi vill ha för att seglarlivet ska fungera.

Vi tänker göra det mesta efter sjösättningen – och den blir på fredag.