Efter 17 händelselösa dagar med svaga till måttliga vindar
nådde vi så Chaguaramas i Trinidad. Här skulle vi äntligen kunna ta upp Anniara
och bottenmåla och polera. Det kändes lite som en ordinär vårrustning.
Speciellt som vi kunnat läsa på OSS´s hemsida att vårrustningen är i full gång
hemma i Sverige. Skillnaden är förstås att här har vi ”härliga” 35 grader varmt
med 80 % luftfuktighet. Vi svettas så det rinner – utan att anstränga oss
överhuvudtaget. Vi har varit på land en vecka och varje morgon har vi gått upp
med solen för att jobba några timmar (alltid i skuggan) och sedan har vi inte
kunnat göra något, hettan har varit alltför påfrestande, och inte förrän vid
solnedgången har vi arbetat några timmar igen. Vi har full förståelse för att arbetstakten
inte är så hög i dessa varma länder, det är helt enkelt omöjligt med ett högt
arbetstempo i hettan.
På vägen till Chaguaramas passerade vi ekvatorn för andra gången – nu norrut
I Chaguaramas finns ett antal marinor och vi valde att ta
upp Anniara i Coral Cove. Vi är imponerade av en del saker som de gör där,
bland annat så har de alltid en dykare som kollar att slingen ligger rätt innan
de lyfter. Till skillnad mot hemma eller mot Opua, Nya Zealand, där tyska
Voyager fick betala dyra lärpengar när deras propelleraxel kröktes vid lyftet
och de fick flyga in en ny från Tyskland. När vi bottenmålat Anniara så kom en
av killarna förbi. ”När ska vi flytta?” undrade han. Göran blev lite förvirrad,
han ville inte flytta, vi stod bra där vi stod. ”Ja, stöttorna, alltså”
förklarade killen. Det visade sig att de alltid hjälper till att flytta
stöttorna så att man kan måla hela båten,
fin service tycker vi! 
På väg upp ur det blöta efter 1,5 år i tropiska vatten
Beväxningen var massiv
Sedan har vi kunnat konstatera att lika lite som hemma
så kan katterna läsa. Trots att det står en stor skylt vid poolen att ”No pets
allowed” så är just poolområdet en favoritplats för marinans åtta(!) katter.
Och för Göran – free wifi.
