Va, är det jultomten som har kommit på besök till Nya
Zealand? Mannen som stod framför oss och skulle föreläsa liknade faktiskt mest
en jultomte. En liten och tjock tomte med vitt skägg. Det visade sig snart att
Bob McDewitt minst av allt var en tomte. Istället är han en riktig celebritet
när det gäller väder. Alla seglare är intresserade av att få bra och pålitliga
väderrapporter när de ska segla. Idag hjälper tekniken till, vi kan få hem
väderrapporter via internet (om vi har tillgång till det), via
satellittelefonen eller via vår kortvågsradio (båda fungerar även långt ute
till havs). Det finns flera olika ”siter”, vi förlitar oss oftast på gribfiler
via kortvågsradion. Vi beställer väderrapporter över ett visst område och prenumererar
på dem tio dagar i taget, det kommer en ny varje dag och de ger prognoser i tio
dagar framåt.
Lite lik tomten…
Bob McDewitt berättade att han började som matematiker och som ung, nyutbildad
sådan, så var han helt övertygad om att man med hjälp av matematiska formler
skulle kunna förutsäga exakt hur
vädret skulle bli. Därför sökte han sig till den Nya Zealändska motsvarigheten
till SMHI och därmed skulle det snart vara slut på osäkra väderleksrapporter. Det
första ”SMHI” gjorde, var att skicka ut Bob att under några månader läsa av en
väderstation och rapportera in data till huvudkontoret. Det tog inte så lång
tid för Bob att inse att han hade fel. Inga
matematiska formler i världen kan räkna ut hur vädret på Nya Zealand (eller
någon annanstans i världen heller) blir. Men genom att i femtio år studera
vädermönster så har Bob blivit mycket säker på att förutsäga vädret och han
använder förstås en hel del matematik i beräkningarna också. Nu för tiden
driver han egen firma och man kan prenumerera på hans veckoväderbrev gratis.
Vill man sedan ha lite särskild rådgivning för de ca tio dagar som det till
exempel tar att gå från Fiji till Opua på Nya Zealand (fyra gånger sträckan
Norge –Skottland över Nordsjön och med lika taskigt väder) så får man betala en liten slant. Bob avslutade
sitt seminarium med att säga att, genom att ha studerat vädermönstret under
våren/försommaren, så kunde han förutsäga att vi under sommaren, dec-feb, kunde
förvänta oss ordentliga kulingar med tillhörande regnoväder ungefär en gång var
fjortonde dag. Och kan ni tänka er – det stämmer! Med ungefär två veckors
mellanrum rullar de in – mäktiga lågtryck från Tasmanska sjön med 20-25 m/sek i
byarna och med minst 50 mm regn. Ofta blåser det så att vi inte på ett säkert
sätt kan ta jollen in till land utan får stanna i Anniara. Då ligger vi vid vår
boj och hör hur det viner i riggen, glada över att vi inte befinner oss ute
till havs.