Anniara

Först av allt – TACK för alla gratulationer via mail, blog och telefon och framförallt – TACK till Bo, Nina och Tommy som gjorde vår dag så lyckad!

Nu har vi tagit oss ner till Simrishamn. Måndagen startade med en ovädersfront vid sjutiden på morgonen, vilken tillät oss att ligga kvar i kojen och bara lyssna på vinden som ven och regnet som smattrade på däck. Den gick fort över så sedan var det bara att masa sig upp, på med kläderna och iväg. Vi gick in några timmar mitt på dagen i Kalmar, dels för att vinden var så extremt ogynnsam (12-14 m/s rakt emot) dels för att vi behövde komplettera lite utrustning till båten och sist men inte minst för att vi behöde ta en första semesteröl på Harry´s. Vid 20.30 la vi ut igen och stampade för motor hela natten genom Kalmar sund ned mot Utlängan.

Vid ett på natten satt jag ensam och styrde. På avstånd blixtrade och åskade det i söder och i öster, två olika oväder samtidigt. Det syns långt på natten och det kändes bra att befinna sig emellan två oväder istället för mitt i. När jag gick och la mig strax efter kl 02.00 så konstaterade jag förvånat att himlen fortfarande var röd efter solens nedgång i väster, hur skulle den hinna ända till öster på bara två timmar, den skulle ju snart gå upp igen? När jag vaknade vid femtiden så hade Göran löst problemet, solen går inte alls upp i öster den går upp i nordost vid midsommartid!

Vi hade precis lagt om kursen vid Utlängan och det var dags att sätta segel. Som av en händelse ändrade vinden riktning och vi fick fortsätta vår färd på kryss. Vi kryssade och kryssade och kryssade för att till sist hamna i Simrishamn. Då hade vi varit ute i 25 timmar och trippmätaren visade på 144,7 Nm, inte så dåligt, eller hur?

En Vikingafarare som vi mötte utanför Kalmar. Var de på hemfärd från Skottland?

Lördagen den 14:e blev faktiskt rätt snoig. Göran skulle byta olja i motorn, Gudrun skulle köpa färskvaror på ICA och varmrökt lax i Timmernabben, Tommy och Nina från Stockholm skulle dyka upp så småningom och bilen skulle lämnas i Påskallavik. Det första Nina frågade när hon kom var: -Vad ska du ha för kläder på dig i morgon? Det var inga problem men fråga nummer två blev värre: :Du har väl en bukett? Det hade jag glömt! Jag hade tänkt köpa lite blåklint och prästkragar på torget, men det glömde jag. När vi sedan lämnade bilen hos bror Bertil så knyckte vi två lupiner och några blommor för dagen i deras trädgård. Förlåt Bertil och Kicki! På tillbakavägen fick Tommy tvärnita med bilen då vi hittade ett stort stånd med fina prästkragar i dikeskanten och så var buketten ordnad! Vi fick ett jättetjusigt fat i present av Tommy och Nina och presentsnöret gick att använda för bindning av buketten.

Framåt kvällen när det började kännas som att vi hade kontroll över det mesta så passade vi på att förlova oss – man bör faktiskt ha lite betänketid!

Söndagen den 15:e var det äntligen dags! Nu skulle vi påbörja vår fantastiska semesterfärd till Skottland! Klockan tio åkte flaggspelet i höjden och så lättade vi ankar. Med på färsta etappen var då Bo Malm, Gudruns klassföreståndare från högstadiet, tillika borgerlig vigselförrättare i kommunen och så Tommy och Nina förstås. Vi gick för motor ner till Solberganäset, la till, ställde oss på däck och så tog Bo fram stora lagboken. Det blåste ordentligt så det var med visst besvär han kunde hålla rätt sida uppe. Vi svarade rätt på alla frågor – och sedan förklarade Bo att vi var gifta!

Efter champagne och bröllopslunch fortsatte vi till Påskallavik där bröllopsvittnen/ förrättare åkte av i hiskelig fart så att vi kunde fortsätta färden.

10-13 m/s i näsan! Det blev stampig motorgång (!) till Borgholm där ett rätt trött brudpar kunde lägga till och nu ska vi diska efter bröllopslunchen och vila inför en tidig avfärd mot sydligare nejder i morgon bitti.

Att segla över Nordsjön är något helt annat än att kajka omkring längs kusten under lata sommardagar. Vi har haft olika prioriteringar och tyckt lite olika om vad som är viktigt när det gäller säkerheten. Till slut har vi enats om:

Livflotte från Plastimo, Epirb nödsändare, Lifetags (man-över-bord-larm) AIS, förutom sedvanliga flytvästar och för sämre väder, flytoveraller.

Livflotten, Epirben och Lifetagen ska vi förhoppningsvis aldrig använda. En AIS är ett navigationshjälpmedel tillsammans med plottern så den kommer vi säkert att få mycket nytta av och flytoverallen värmer bra.

Den senaste helgen (läs de senaste helgerna) har vi jobbat med installation av alla underbara apparater, dragit slangar som sladdarna ska gå i och sedan har vi dragit sladdar. Sedan har Gudrun visligen dragit sig ur efterföljande uppgifter och låtit Göran koppla ihop eländet. I vanliga fall älskar han den här sortens problemlösning men inte fredagen den 6:e juni då AIS:en skulle sammankopplas med plottern. Han kopplade säkert ihop och isär 14 gånger. Han mätte motstånd och kopplade förbi allt överflödigt, enligt egen uppgift förstörde han sladdar för många hundra kronor, allt för att få plottern att erkänna att det finns en AIS kopplad till den. Men icke! När vi kollat allt igen och igen och igen, fick vi ge upp och gå på Segelsällskapets grillfest istället.

Dagen efter läste Göran på nätet att kopplingsschemat från Raymarine var fel, de har skiftat uppgifterna om färgerna på kablarna. Sedan var det lätt, Göran var glad som en lärka! När Sjöräddningsbåten Burre var på besök i hamnen på söndagen passade han på att besöka dem och fråga om de såg Anniara via sin AIS? Det gjorde de!

Nu är det måndag kväll och endast enstaka detaljer återstår innan det är dags att kasta loss, detaljer som fyra återstående arbetsdagar…

<p>Förra säsongen, som var vår första med Anniara, gick åt till att lära känna båten och hennes egenheter. Vi gjorde många helgseglingar och semesterseglingen gick från Ernemar i Oskarshamn (vår hemmahamn) upp till Stockholms Skärgård, över till helt fantastiska Åland och sedan tillbaka till Ernemar via Sankt Annas mjuka klippor.</p>
<p>Nu är det 18 dagar kvar tills vi beger oss ut på årets resa, till Skottlands karga landskap och spännande öar. Vi ska besöka Nessie i Loch Ness och delta i ”Whisky Malt Cruise” en seglingseskader med ca 70 segelbåtar mellan olika whiskydestillerier på Skottlands västkust. Det kommer att bli oerhört spännande och vi får se hur vi kan bemästra konsten att navigera i tidvatten och strömmar.</p>