Det är karnevaltider i Karibien. På Dominica var det karneval måndag och tisdag före Askonsdagen och då var allting annat stängt. Vi frågade Eddison om vi skulle vara kvar i Portsmouth eller om det var bättre att gå till huvudstaden Roseau eftersom det borde vara en större karneval där? Han tyckte förstås att vi skulle vara kvar i Portsmouth. I Roseau var det så bråkigt, sa han, de slogs med kniv och passade på att göra upp gamla misshälligheter sinsemellan under karnevalen. Han hade visserligen aldrig varit där själv men han visste hur det var!
Så vi seglade till Roseau. På måndagen var det t-shirtfestival, det vill säga det var en försmak på vad som komma skulle. Ingen kunde svara på när karnevalen började. Mitt på dagen någon gång var det närmaste besked vi kunde få. Vi tog jollen in till land och promenerade iväg mot centrum. Snart hörde vi musiken på avstånd. När vi kom ned till centrum var det lagom för att se på tåget. Först kom en lastbil med dunkande musikrytmer och ett mobilt elaggregat på släp. Därefter kom olika grupper med fina kostymer. Efter dem kom en svans av glada, vanliga (ej utklädda) dansande människor. Så kom en ny lastbil med elaggregat, en ny grupp utklädda osv. Många barn deltog i dansandet i olika grupper. I varje gathörn grillades kyckling och korv och serverades rumpunch och kubuli, den lokala ölen. Stämningen var på topp!
Nästa dag var det likadant men så mycket mer! Den första gruppen dansade på två meter höga styltor! Och så de dansade, timme efter timme i hettan, helt otroligt!
Sedan kom den ena mer fantastiska kreationen efter den andra! En del hade så stora ”påhäng” att de gick på hjul.
Varje lastbil hade servicefolk runt omkring som såg till att dansarna fick vätska. Själva åt vi grillad kyckling insvept i aluminiumfolie och drack kubuli, samtidigt som vi svängde våra kroppar lite försiktigt i takt med musiken. Karnevalsvägen var kantad av folk och stämningen var hög. Miss Dominica kom förbi i karnevalståget och Göran passade på att bli fotograferad tillsammans med henne. Det är inte var dag man har den möjligheten!
Det var färre barn som dansade den här dagen men annars var dansarna i alla åldrar. Tjocka tanter och gamla gubbar, unga flickor och smidiga ynglingar – alla var med i sina fina kostymer och alla verkade ha lika roligt!
