På Irland fick vi besök av tullen och deras knarkhund. Här i
viken vid Isla de Arousa blev vi bordade av den spanska kustbevakningen. De såg
ut som kommandosoldater i uniformer och hjälmar. De var dock ute i mycket
fredliga syften och ville bara ha lite papper ifyllda ”för statistikens skull”.
De kunde knappt någon engelska utan fyllde snällt i de uppgifter vi pekade på i
våra papper. Vi kunde ha lurat dem hur lätt som helst(!) men det gjorde vi
förstås inte.
Nu var det dags för oss att röra på oss igen. Vi seglade
under sköna förhållanden ner till Ria de Vigo och ankrade vid stranden utanför
Cangas. Vigo låg på andra sidan och det
var ungefär som Helsingborg-Helsingör. Det gick färjor fram och tillbaka, dygnet
runt. Det kändes inte så frestande att gå in i marinan för färjorna gjorde
svall därinne och det såg rätt oroligt ut. Vi trodde att det fanns bättre alternativ på
andra sidan så vi gick över viken till Punta de Lagoa en av de större och mer
moderna marinorna i Vigo. De första vi träffade i Lagoa var svenskarna på Bella
Luna. Av dem fick vi tipset att gå upp till S:t Adrian, en lugn och billig
marina längre in i Ria de Vigo. Eftersom vi ska stanna ett tag så tackade vi
för tipset och backade ut från Lagoa igen.
Nu ligger vi granne med Moana Ipo och hennes besättning Jeff
och Roberta. De har legat i S:t Adrian de senaste tolv månaderna. De bor på
båten, seglar ut på utflykter några dagar, eller tar de bilen till Portugal och
med jämna mellanrum så åker de hem till Swansea i Wales och hälsar på
barnbarnen – enligt dem en helt perfekt pensionärstillvaro. De har gjort det vi
tänker göra, seglat över Atlanten och tillbringat en säsong i Karibien. Nu upptäcker de södra Europa i en mycket långsam takt.
Vår bekantskap började med att vår flagga fastnade i deras
hållare för livlinan när vi skulle lägg till bredvid dem. Vår flaggstång är inte så hållbar. När vi seglade till
Skottland 2008 blev vår flagga inklusive flaggstången stulen i Danmark och en
ny levererades sedan i två delar till Skottland med min dotter och hennes
dåvarande pojkvän. I två delar för att den skulle få plats i deras resväska. Vi
fick skruva ihop den med några skruvar. Den har varit utsatt för en del
påfrestningar under vägen och mötet med Moana Ipo blev nästan droppen. Flaggan
var i det här läget starkare än lagningen av stången – den hakade i och det
knakade betänkligt i träet. Jeff lyckades få loss flaggan i sista sekunden
innan stången bröts av helt och nu har vi lagat den med silvertejp. Så nu
hänger den med ett tag till!
Jeff och Roberta har frikostigt delat med sig och berättat om sina
erfarenheter ifrån sin atlantsegling och vistelsen i Karibien. Vi bjöd dem på
malörtssnaps och inlagd sill. Jeff hade att göra med att få i sig snapsen men
sillen gick hem.
Nu ligger Anniara säkert i hamnen i S:t Adrian. Själva har
vi tagit flyget till Sverige. Göran kommer att opereras för sin prostatacancer
och vi räknar med att vara i Sverige i en dryg månad. Vi kommer att uppdatera
bloggen då och då med material som vi hittills inte hunnit med att bearbeta,
främst bilder. Det blir en liten paus, men vi kommer snart igen!
