Äntligen har vi kommit till utlandet! Äntligen kan vi känna
oss som långseglare på riktigt!
Vi har angjort hamnen på Skagen. Detta efter några dagars
väntan i Limhamn på att förseglen korrigerats. Vi är efter detta jättenöjda med
våra nya segel som egentligen ska ha sämre prestanda än de gamla (eftersom de
är sydda som långfärdssegel) men som vi tycker fungerar bättre – trots annan
skärning och mindre segelyta.
Vi var länge i valet och kvalet om vi skulle följa den
ursprungliga planen och segla via Skottland eller om vi skulle gå genom
Kielkanalen. Det ostadiga vädret talade för Kiel och att vi saknar all
litteratur om vägen via Kiel talade för Skottland. Plus det faktum förstås att
min mamma och min dotter kommer att möta oss i Dublin, om vi lyckas vara där
samtidigt, vill säga(!). Till slut bestämde vi oss för att vädergudarna inte
kan vara emot oss hur länge som helst. Dessutom är vi ju smålänningar och som
sådana vill vi helst inte erkänna att vi kan behöva ändra oss ibland.
Seglingen Limhamn-Skagen tog oss ca 40 timmar att genomföra.
Det skvallrar inte om någon högre snitthastighet. Men vi hade allt emellan noll
och 16 m/s i vindstyrka. Vi tränar oss som långseglare på att uthärda perioder
av stiltje, då får man ligga och driva helt enkelt. Dock inte utanför
Helsingborg, mitt i färjeleden, där tog vi motorn till hjälp. Sedan tränar vi
också på att reva segel när vind/regnbyar uppträder och vinden ökar (oftast
tillfälligt) upp till styv kuling. Så långe vinden och vår tänkta färdriktning
överensstämmer så är det bara kul, när vinden är tvärtemot så tar det längre
tid och är betydligt jobbigare. Vi håller på och försöker få vindrodret att ta
över en del av styrningen och kan konstatera, som med så mycket annat, att
övning ger färdighet. Eftersom vi jobbar i sextimmarspass så är det mycket
värdefullt att ha vindrodret till hjälp, man blir helt enkelt inte ens hälften
så trött!
Nu ligger vi säkert förtöjda i hamnen och ska strax fira att
vi kommit så här långt med lite champagne. Göran vägrar dock att sätta upp den
svenska flaggan eftersom vi blev bestulna på vår flagga förra gången vi var
här. Vi hade glömt att ta in den på kvällen och någon klev helt enkelt ombord
mitt i natten och innan vi hunnit vakna ordentligt och fattat vad som var på
gång så var personen ifråga försvunnen – med vår flagga.
Sedan blir det tidig nattning av paret Einefors, tidigt i
morgon bitti så drar vi till Norge.
