Vi fick en sådan väldig smak för utlandet så vi fortsatte till nästa land – Norge! Det blåste inte mycket så det tog lite drygt ett dygn att ta Anniara de ca 135 Nm från Skagen till Farsund. Vi jobbar ju i sextimmarspass, jag kör förmiddag 6-12 och kväll 6-12 medan Göran följaktligen har vakten 12-6, dag som natt. På den här sträckan ligger man nästan hela tiden i fartygstraden vilket gör att du inte behöver känna dig speciellt ensam, det dyker upp nya lastfartyg att hålla koll på och hålla undan för, hela tiden. Men idag på morgonen när vi närmade oss Norges kust, det var disigt och dålig sikt, Göran sov och det syntes inte en enda båt, då kändes det som om vi var helt ensamma. Bor det verkligen människor där inne bland klipporna? Sedan, när vi letat oss in mellan skären, så möttes vi av en trevlig liten stad med hus som klättrar på bergssidorna inne i fjorden. Farsund är lite unikt – det kostar inget att ligga i deras gästhamn (gäller två dygn) och de har gratis internet, bara att koppla upp sig. Vi var inne på turistinformationen och hämtade en karta. Där fanns också information om vad som händer i Farsund de närmaste veckorna men inget om vad de lever av eller arbetar med här. Eller hur stort samhället är? Sådan info saknar jag men jag får väl googla på det…
Till min stora förtjusning är jag nu inte långt ifrån fyren Lista. Jag, som är uppvuxen med sjörapporten 21.50 varje kväll (åtminstone på sommaren), undrade intensivt vem Jären och Lista var? Från dessa fyrar och väderstationer rapporterades varje kväll aktuella vindförhållanden men jag trodde att det var personer! I vuxen ålder fick min bror reda på detta vilket föranledde honom att döpa två kaniner till Jären och Lista. Om jag inte minns fel så var Jären en stadig kaninhanne medan Lista var en liten svart kanindam. Och ungar fick de…
Vi hamstrade en del i Limhamn för att slippa handla i Danmark (dyrt) och Norge (Jättedyrt!). Vi vet ju att några av våra läsare funderar på hur vi överlever och vad man äter ombord. För att lugna er något så kan jag meddela att vi inför avfärden köpte 4 frusna laxbitar och ett kg fryst kyckling samt ett halvt kg köttfärs. Sedan lades dessa längst ner i kylboxen där det är ungefär 0 grader. Vi började med laxen, den tinar fortast, två dagar i rad, stekt lax med bulgursallad och därefter kokt lax med vinsås. Därefter marinerade jag kycklingen, stekte alltihopa och serverade hälften till middag med ris och kall chilisås. Resten kommer att återkomma, troligen i form av en kycklingpaj, senare i veckan. Idag har vi givit oss i kast med köttfärsen (sista förbrukningsdag idag enligt etiketten, men vi tittar och luktar alltid mer än vi läser). På recept.nu finns ett utmärkt recept på Polpette, italienska köttbullar enligt Paolo Roberto. Det har vi ätit idag och de räcker till en middag till. Så för alla oroliga – vi svälter inte!
