Det började med att vi sålde huset – vår egna plats på jorden. Sedan har vi gjort oss av med det ena efter det andra. Hälften av vårt bohag är magasinerat, och vi saknar det inte. Göran sålde motorcykeln. Det var mycket separationsångest! Vi har sagt upp oss från våra arbeten. Det är nästan precis en månad kvar att arbeta (eller fördriva tiden, arbetsuppgifterna försvinner i allt snabbare takt). För varje dag som går står det allt klarare och klarare att vi snart inte ska vara en del av detta.
Igår föll så det sista – vi sa upp anslutningen till a-kassan! Den sista tryggheten har försvunnit – nu har vi bara oss själva och vår egen kraft att förlita oss på. Äventyret väntar därute men det är svårt att greppa. Vi vet så väl vad vi har och så lite om vad som väntar oss. Ändå känns det faktiskt riktigt, riktigt bra!
