Festivalen i Wieck skulle avslutas med bengaliska eldar och fyrverkeri på söndagskvällen vid 22.30. Vid 21-tiden tog vi därför cyklarna och cyklade de knappt 4 kilometrarna längs kanalen från Greifswald till Wieck. När vi kom fram pågick festligheterna fortfarande för fullt, med tivoli, krimskrams osv. Vi satte oss en stund och lyssnade på liveuppträdande av en kille som gjorde hyggliga covers bla på Dire Straits(!) När klockan blev tio så började folk alltmer samlas på bron och längs kajkanten nedanför denna. Vi följde med strömmen och satte oss till slut på kajkanten. Högtalaranläggningen ovanför oss spelade musik som byggde upp förväntan och föräldrar hyssjade på sina barn, det var stor spänning i luften. Pariserhjulet slutade att gå och alla neonljus på de olika nöjesattraktionerna släcktes ned. Tre minuter över halv elva tändes bengaliska eldar på kajkanten och ute på förtöjda båtar längs hela kajen.
Det var alldeles tyst och först gled en liten färja in med lampor i olika färger. Efter henne kom en tvåmastare med hissat storsegel (gaffelrigg) och med två jonglörer som förevisade sina konster. Sedan gled Greiff in, på rårna stod märsgastarna och viftade mycket effektfullt med blåfärgade ”lysrör”, alla rår var bemannade fullt ut. På bottenråns ändar hängde stora tygstycken i vilka trapetskonstnärer visade upp sina konster – allt inramat av de röda bengaliska eldarna och ett fyrverkeri från Greiffs akter. Ingen visslade eller applåderade, allt var tyst och stämningen var magisk! Till slut tog fyrverkeriet slut och eldarna slocknade en efter en och så förklarades festivalen för avslutad.
Dagen efter gick vi, på rekommendation, till Lauterbach. Det var en modern hamn med gott om plats emellan pålarna men annars tyckte vi inte att det var något särskilt.
Greiff “dagen efter”.
Igår fortsatte vi istället till Port Gager och det är en liten gemytlig hamn som i mångt och mycket påminner om Sandvik på Öland. Vi tog fram cyklarna och cyklade på den smala remsan som utgör det nedersta sydöstra hörnet av Rügen. Göran tog en cach uppe ”Lobbe blick” och där såg vi hamnen och Anniara åt ena hållet och den fantastiska milsvida sandstranden på östsidan åt andra hållet.
Idag har vi cyklat igen. Av misstag tog vi vandringsleden över Grosse Zicker, nästan 4 km där vi ömsom cyklade ömsom drog och bar cyklarna för att komma fram. Till slut kom vi upp på sandhögen (bästa sortens sandlådesand, hela högen). Några vänliga tyskar visade oss bästa vägen ner, det var inte varifrån vi kom.
Det här var den lättare delen av leden….
Väl nere var det dags för mat- och ölpaus innan vi fortsatte till Thiessow och Kleine Zicker, där det också finns en utsiktsplats med en cach, dock inte så svåravancerad och inte lika högt upp.
Efter gott och väl två mils cykling/klättring är vi hemma igen och ikväll ska vi gå på pubrunda, vi ska frekventera alla tre(!) pubarna!
