Efter att ha varit inblåsta i Helsingborg några dagar var vi ytterst angelägna om att fortsätta vår färd. Men vi blev ändå liggande i bingen ända till kl. 03.30. Det var fler än vi som ville ge sig iväg, bland annat en stor motoryacht från Gibraltar som legat framför oss vid kajen. De gick en halvtimme före oss och när vi kom ut till sjömacken så höll de fortfarande på att tanka! Pumpen kunde bara spotta ur sig 50 liter diesel åt gången sedan fick man hänga tillbaka handtaget och börja om från början. Det blev några gånger för Gibraltarbåten med sina stora tankar. Det är lite rått och småkyligt så där på morgonen men jag kände mig pigg så Göran fick gå och lägga sig igen när vi bara hade fått upp lakanen. Vilken tråkig vakt det blev! Sydvästlig vind, nästan 4 m/s och så gammal motsjö. Anniara stannade upp i varje våg för att sedan tveksamt röra sig lite framåt igen. Det är inte precis någon lättvindsbåt vi har.
Efter hand blåste det upp lite mer och vi fick en härlig segling hela dagen, vi såg ingen anledning att gå in till Anholt utan bestämde oss för att gå vidare till Läsö även om vinden minskat igen och följaktligen också farten. Det hade nu hunnit bli kväll. Dags för test av vårt nya segel – gennakern! Vid första försöket såg det lite konstigt ut, men sedan vi vänt på eländet och satt skoten i rätt horn så blev det riktigt bra. Vi seglade för gennaker ända till midnatt och bytte sedan till vanliga segelsättningen igen.
Det är fantastiskt att segla i den nordiska sommarnatten. När solen har gått ned och färgat himlen röd i väster är den strax färdig att gå upp och färga morgonhimlen, inte i öster utan i nordost. Det är tyst, det enda som hörs är vågsvallet om bogen . Den här natten gick månen upp starkt orangefärgad men den doldes strax bortom mörka moln. Framåt morgonkvisten började det regna. Ett regn som upphörde framåt sextiden och då vi tog beslutet att fortsätta över till Skagen.
Med 7-8 distans kvar kom vi in i en ny väderfront. På några minuter ökade vinden från behagliga 7-8 m/s till 13-15. Det blev en blöt och hård kamp in till Skagens hamn. Väl där var det svårt att hitta in till ”lysthavnen” Skagens hamn består av ett antal hamnbassänger med ett kanalsystem emellan. Väl inne la vi till utanpå en norsk Najad. Det var 5 herrar som hade varit ute och prövat men snabbt bestämt sig för att gå in i hamn igen, när de märkte vilken vind/sjö det var utanför pirarmarna.
Vi var så trötta att vi bestämde oss för att bara ta en mycket liten promenad i hamnen och sedan gå och lägga oss. Döm om vår förvåning när de första vi ser på en restaurang i hamnen är våra goda vänner Lars och Stina! De var på Skagen för att fira Stinas 40-årsdag. Vi slog förstås följe med dem, tog en öl och sedan en liten whiskypinne ombord på Anniara.
Idag, torsdag åkte vi med Stina och Lars upp till nordspetsen på Skagen för att se västerhav och österhav mötas. Vi tog av oss strumpor och skor och vadade ut precis på spetsen. Vågorna rullade mot vaderna från två håll – mäktigt!
