Först av allt – TACK för alla gratulationer via mail, blog och telefon och framförallt – TACK till Bo, Nina och Tommy som gjorde vår dag så lyckad!
Nu har vi tagit oss ner till Simrishamn. Måndagen startade med en ovädersfront vid sjutiden på morgonen, vilken tillät oss att ligga kvar i kojen och bara lyssna på vinden som ven och regnet som smattrade på däck. Den gick fort över så sedan var det bara att masa sig upp, på med kläderna och iväg. Vi gick in några timmar mitt på dagen i Kalmar, dels för att vinden var så extremt ogynnsam (12-14 m/s rakt emot) dels för att vi behövde komplettera lite utrustning till båten och sist men inte minst för att vi behöde ta en första semesteröl på Harry´s. Vid 20.30 la vi ut igen och stampade för motor hela natten genom Kalmar sund ned mot Utlängan.
Vid ett på natten satt jag ensam och styrde. På avstånd blixtrade och åskade det i söder och i öster, två olika oväder samtidigt. Det syns långt på natten och det kändes bra att befinna sig emellan två oväder istället för mitt i. När jag gick och la mig strax efter kl 02.00 så konstaterade jag förvånat att himlen fortfarande var röd efter solens nedgång i väster, hur skulle den hinna ända till öster på bara två timmar, den skulle ju snart gå upp igen? När jag vaknade vid femtiden så hade Göran löst problemet, solen går inte alls upp i öster den går upp i nordost vid midsommartid!
Vi hade precis lagt om kursen vid Utlängan och det var dags att sätta segel. Som av en händelse ändrade vinden riktning och vi fick fortsätta vår färd på kryss. Vi kryssade och kryssade och kryssade för att till sist hamna i Simrishamn. Då hade vi varit ute i 25 timmar och trippmätaren visade på 144,7 Nm, inte så dåligt, eller hur?
En Vikingafarare som vi mötte utanför Kalmar. Var de på hemfärd från Skottland?
